top of page

Diagnoshysterin: Den grundläggande orsaken till dagens ”psykiska ohälsa”


Vi kan i media läsa om hur den psykiska ohälsan skenar iväg – men har den verkligen det? Eller är det något annat på gång. Det finns uppgifter som visar på det. Alliansen mellan den psykiatriska-farmaceutiska industrin (Psycho Pharma) är utbredd i psykiatrins diagnoshandbok (DSM), med närmare 300 diagnoser. Detta bekräftas i en studie som upptäckte $14,2 miljoner dollar i utbetalningar till medlemmarna i DSM-gruppen i det amerikanska psykiatriförbundet APA.

 

I USA har man börjat uppmärksamma detta genom vicepresident Vance officiella uttalande om DSM:


”Är ni inte lite bekymrade över hur pass rika människor blir genom att förskriva experimentella droger till 9-10 år gamla barn. Detta brukar vara vad vänsterfolket skulle blivit galna över, men nu är de enda människor som blir galna över detta konservativa republikaner. Men vi borde vara bekymrade, då … det finns något som heter The Diagnostical Statistical Manual, manualen över psykiatriska störningar … Den heter DSM-5, vilket är femte upplagan. Ni har läkemedelsbolag som gör pengar, som lobbar för att barndysfori  [känsla av olust, nedstämdhet – motsatsen är eufori] skall ingå i DSM, för då kan psykiatriker behandla det tillståndet och läkemedelsbolagen bli rika från det. Någon borde undersöka huruvida de politiska incitamenten av vårt land faktiskt går i linje med det finansiella incitamentet hos läkemedelsindustrin. Detta borde var känt, men ingen ställer den frågan.”

 

I Sverige kommer snart 15 procent av landets framtida män vara funktionsnedsatta med ADHD-diagnos, 10 procent av kvinnorna – 25 procent av befolkningen. Tre av tio av landets värnpliktiga är ej accepterade för militärtjänst på grund av ”funktionsnedsättning”, främst ADHD. 220 000 svenskar knaprar idag amfetamin, men får dock köra bil. Har du inget recept på amfetaminet när du kör bil blir det polissak. Men värre kan det bli om vi tittar på USA.

 

"Användningen av psykiatrisk diagnostisering ökar stigmatisering, underlättar inte behandlingsbeslut och är förknippad med försämrad långsiktig prognos."

– Psykiater Sami Timimi, terapeut och författare till ett flertal kritiska böcker om psykiatrin.

 

Trots rekordhöga utgifter minskar resultaten för mental hälsa - experter säger att felet ligger i ett felaktigt diagnostiskt system. Psykiatriska diagnoser saknar vetenskaplig validitet, vilket leder till skyhöga kostnader för psykisk hälsa.

 

77 miljoner amerikaner använder idag psykiatriska droger. 59,3 miljoner amerikaner anses vara mentalt sjuka; över var femte amerikan, 23,1 procent av befolkningen. 7 miljoner barn 0-17 år har ADHD-diagnos. 200 000 amerikanska barn mellan 0–5 år får amfetamin. 23 procent av USA:s 17-åringar har ADHD-diagnos, majoriteten får amfetamin.   (CDC/NIMH)

 

Orsaken till denna enorma diagnosindustri ligger i en diagnosbok som ges ut av amerikanska psykiatriförbundet (APA). Den heter DSM (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders) och innehåller ca 300 (!) olika psykiatriska diagnoser. Den är 900 sidor tjock – tillräckligt för att stoppa en kula, som en psykiater sa. Så gott som alla psykiatriker i världen använder den. De flesta diagnoser har röstats fram genom handuppräckning. Inga psykiatriska sjukdomar eller störningar (samma sak) har någon biologisk orsak och kan inte upptäckas genom testning, röntgen eller blodprov. Allt är subjektivt, allt är beteende – sjukdomsförklarat.

 

Psykiatrin har lagt beslag på en stor del av livet genom att klassificera beteenden som sjukdomar och störningar. Stress och sorg, shoppingsjuka, storätarstörning, vårdepression, depression för att man inte vann på Lotto, etc., etc. är tillstånd som Psycho Pharma håvar in enorma pengar på. Naturligtvis finns det folk som har psykiska problem, men detta är något annat.

 

En genomförd studie av British Medical Journal (BMJ) har visat att 70 procent (upp från 54 procent för DSM-4) av psykiatrikerna som bidrog till den senaste och reviderade upplagan, DSM-5-TR, hade finansiella kopplingar med läkemedelsbranschen. De tog tillsammans emot 14,2 miljoner dollar (142 miljoner kr). Flertalet av dessa agerade som talespersoner för läkemedelsbolagen de representerade. (DSM-5 Criticized for Financial Conflicts of Interest, ABC News 2022-07-02)

 

DSM, även kallad psykiatrins "faktureringsbibel", fungerar inte bara som ett verktyg för att erhålla ersättning för psykiatrisk behandling utan spelar också en central roll för att godkänna nya psykiatriska droger och används vid kliniska läkemedelsprövningar[1] Varje diagnos har ett statistiskt nummer för att låta vetenskapligt, men i själva verket är de till för att psykiatrikerna skall få betalt från försäkringsbolagen. Utan diagnos inga pengar. DSM tillkom i en hast 1950 då försäkringsbolagen vägrade betala pengar för psykiatrins flum. Då hade man 102 diagnoser, idag 300.

 

Internationella KMR (Citizens Commission on Human Rights International) har kampanjat i över två decennier för att förespråka offentligt avslöjande av ekonomiska band mellan läkemedelsföretag och psykiatrin. Forskarna betonar att intressekonflikter har potential att påverka kliniska resultat med partiskhet. [2]

 

Forskarna i denna senaste studie inkluderar Lisa Cosgrove, en professor från University of Massachusetts-Boston, som har genomfört tidigare studier som avslöjar intressekonflikter för de tidigare DSM-IV och DSM-5. Den aktuella studien tar upp den senaste revideringen, DSM-5-TR, publicerad 2022. Andelen panelmedlemmar med stöd från Big Pharma var liknande mellan revideringen av DSM-5-TR och ursprungliga DSM-5[3]

 

Studien identifierade 168 personer som fungerade som arbetsgrupp till DSM-5-TR, varav 92 var baserade i USA och var föremål för avslöjande i Open Payments-programmet och av dessa 92 fick 55 (60 %) betalningar från läkemedelsindustrin. [4] 

 

Open Payments är en allmänt tillgänglig databas i USA som identifierar pengar som ges av läkemedelsföretag till enskilda läkare och institutioner. Sedan 2013 är alla amerikanska läkemedelstillverkare skyldiga att avslöja dessa betalningar. [5]  

 

Sådan transparens är inte tillgänglig eller lättillgänglig i andra länder. Därför, som forskarna påpekar, använde studien endast information från Open Payments, som inte inkluderar betalningar till läkare baserade utanför USA.

Det är ett stort antal experter som saknas i studien då. Enligt APA var cirka 21 % av deltagarna i DSM-5-TR internationella experter. Man får då räkna med att ersättningen var 10-20 % mer. [6]

 

I enlighet med tidigare studier så var de "panelmedlemmar i DSM som fick mest ersättning från läkemedelsföretag de som arbetade inom diagnostiska områden där läkemedelsbehandlingar oftast är standardbehandlingen ..."

 

Forskarna fastställde att nitton panelmedlemmar (med totalt 1 833 960 dollar i finansiering fördelade mellan dem)  fick ersättning till stor del för att de "tjänstgjorde som föredragshållare på annan plats än ett fortbildningsprogram." Den största andelen av ersättningen var forskningsbetalningar, men forskningsfinansiering uteslöts i avslöjandet av finansiering av medlemmarna i DSM-5.

 

De 10 främsta DSM- sjukdomarna för vilka deltagare i arbetsgruppen fick ekonomisk ersättning var:

  1. Läkemedelsframkallade rörelsestörningar: $8 443 468

  2. Sömn-vakna störningar: 1 892 430 $

  3. Störande, impuls- och beteendestörningar: 1 059 910 $

  4. Tvångssyndrom: 973 851 $

  5. Depressiva besvär: 875 373 $

  6. Neurokognitiva störningar: $872 277

  7. Schizofrenispektrum: 429 791 $

  8. Bipolära sjukdomar: 311 751 $

  9. Elimineringsstörningar: 143 770 $

  10. Personlighetsstörningar: 139 661 $

 

Mängden som ges till deltagare i panelen för läkemedelsframkallade rörelsestörningar (nr 1) är särskilt chockerande eftersom många av dessa störningar härrör från psykiatriska droger. Hjärnskador på grund av psykiatriska droger har ett särskilt avsnitt i DSM. Till exempel neuroleptikainducerad parkinsonism, malignt neuroleptikasyndrom, medicininducerad akut dystoni, medicininducerad akut akatisi (rastlöshet och oförmåga att stå stilla) och tardiv dyskinesi (ofrivilliga rörelser av muskler) för att nämna några. [7]

 

Malignt neuroleptikasyndrom rapporterades första gången 1956. Det listades som en psykisk störning i DSM-IV 1994. Patienter kan utveckla NMS inom timmar eller dagar efter exponering för ett orsakande läkemedel.  De flesta uppvisar symtom inom två veckor och nästan alla inom 30 dagar. [8]

 

Neuroleptika orsakar tardiv dyskinesi, manifesterad i ofrivilliga rörelser av läppar, tunga, käke, fingrar, tår och andra kroppsdelar; en "lukrativ svängdörrseffekt”: antipsykotika skrivs ut, orsakar ett handikappande tillstånd, som i sin tur diagnostiseras som en annan psykisk störning, för vilken ett andra eller tredje läkemedel skrivs ut - med fler biverkningar – som i sin tur skall ha andra läkemedel. [9]

 

Det faktum att Tardiv Dyskinesi döptes om till en "neurologisk störning" och lades till i DSM, gör att det på ett missvisande sätt verkar vara en medicinsk sjukdom snarare än läkemedelsframkallad skada. [10]

 

Vanliga biverkningar av ett godkänt läkemedel mot tardiv dyskinesi inkluderar: problem med balans, koordination eller gång, dregling, oregelbunden hjärtrytm och rastlöshet, oförmåga att sitta stilla, behov av att fortsätta röra sig och darrningar och skakningar av fingrar eller händer. Det sistnämnda är liknande symtom som antipsykotika orsakar: akatisi. [11] 

 

År 2020, enligt databasen IQ Via Patient Tracking, tog mer än 11,1 miljoner amerikaner antipsykotika. Det motsvarar potentiellt upp till 5,57 miljoner individer som permanent skadas av läkemedelsframkallade rörelsestörningar. [12]


När läkemedelsindustrin bjuder in till diagnosbordet


DSM-5-TR:s arbetsgrupp för läkemedelsutlösta rörelsestörningar består av tolv psykiatriker. Ordförande? Ingen mindre än dr Alan Schatzberg – tidigare ledare för American Psychiatric Association (APA) och numera chefredaktör för gruppen. Han blev föremål för en federal senatsutredning redan 2008, då det uppdagades att han satt på minst 15 kopplingar till läkemedelsindustrin, inklusive ett aktieinnehav på miljonbelopp (13). Man skulle kunna säga att han både skrev diagnoserna och tjänade pengar på lösningarna.

 

Senaten upptäckte en "brist på överensstämmelse" mellan vad Schatzberg rapporterade till sitt universitet, Stanford, och vad han i själva verket tjänade från industrin – vilket är bekymmersamt då akademiker är skyldiga att redovisa sådana kopplingar (14). Bland annat ägde han aktier för 6 miljoner dollar i Corcept Therapeutics, ett företag han själv varit med och startat.

 

Enligt Open Payments fick han mellan 2019 och 2022 ytterligare nästan 104 000 dollar från olika läkemedelsbolag (15). Och 2022 års redovisningar visar ekonomiska band till både Janssen och Merck (16). Intressant nog producerar Merck det antipsykotiska medlet Saphris (17), medan Janssen står bakom Risperidon och Invega – alla tre kända för att kunna orsaka just de rörelsestörningar som Schatzbergs arbetsgrupp ska utreda. Som grädde på pillret säljer Janssen även Spravato (esketamin), ett ketaminpreparat i nässprayform som kan ge biverkningar som förvirring, overklighetskänslor, självmordstankar och känslan av att världen snurrar – bokstavligen (18, 19).

 

Men det slutar inte där. Schatzberg har också finansiella band till COMPASS, ett företag som forskar på psilocybin – den hallucinogena substansen i "magiska svampar" (20). Ironiskt nog kan just psilocybin ge upphov till en annan DSM-diagnos: Hallucinogen Persisting Perception Disorder – eller som man skulle kunna kalla det, ett evigt dåligt svamprus (21).

 

Flera forskare har kritiserat detta täta samspel mellan läkemedelsindustri och akademi. Särskilt pekar man ut "key opinion leaders" – läkare som bjuds in som industrins främsta förespråkare på konferenser och utbildningsevent. Det är, som en forskare uttryckte det, en marknadsföringsroll i medicinsk förklädnad:

 

• "Att vara på en talarbyrå eller fungera som opinionsbildare är en allvarlig ekonomisk intressekonflikt, eftersom rollen i grunden är en marknadsföringsposition."

• "De får dessutom enormt inflytande tack vare sina akademiska titlar och industrins sponsrade plattformar."

• "Effekterna av dessa intressekonflikter på vetenskaplig litteratur – inklusive kliniska prövningar, metaanalyser och riktlinjer – är väldokumenterade."

Ett illustrativt exempel: Metaanalyser med författare från läkemedelsbolag är hela 22 gånger mindre benägna att tala negativt om det egna läkemedlet än oberoende studier. Och när oberoende forskare fick granska den berömda "Studie 329" från SmithKline Beecham – som hävdade att Paroxetin var säkert och effektivt för ungdomar – visade det sig att riskerna var kraftigt underrapporterade i den publicerade versionen.

 

DSM har länge kritiserats för sin bristande vetenskapliga giltighet. Arbetsgruppens medlemmar röstar bokstavligen för att inkludera en psykisk störning i manualen. [22] Störningarna "upptäcks" inte på det sätt som medicinska sjukdomar gör. Det finns inga fysiska tester eller blodprov för att bekräfta en DSM- störning. Efter att ha röstats fram till existens kan ett psykiatriskt läkemedel förskrivas för varje störning. [23] 

 

Som Carl Elliott, bioetiker vid University of Minnesota, säger: "Sättet att sälja droger är att sälja psykiatrisk sjukdom." [24]

 

Kelly Patricia O'Meara, en prisbelönt journalist och tidigare kongressmedlem påpekar, "Läkemedelsföretag drar en psykisk störning ur DSM-hatten [syftande på trolleritrick] och får FDA-godkännande att använda ett redan existerande läkemedel för att behandla den. Välkända psykiatriker anlitas för att offentligt bekräfta sjukdomen som ett socialt problem...Voila! (Confirmed psychiatric ill and a magic pill!) Bekräftad psykiatrisk sjukdom och magiskt piller.”[ [25]

 

Idag tar alltså nästan 77 miljoner amerikaner psykiatriska droger. [26] Som studien påpekar, avslöjar APA inte protokoll från DSM:s möten offentligt, och det ger inte heller beskrivande sammanfattningar av föreslagna ändringar och skäl för att inkludera eller utesluta ändringarna.

 

Referenser:

[1] Lisa Congrove, et al ., "Undisclosed financial interest conflicts of interest in DSM-5-TR: cross sectional analysis," BMJ, 10 januari 2024, https://www.bmj.com/content/384/bmj -2023-076902

[3] Lisa Congrove, et al ., "Undisclosed financial interest conflicts of interest in DSM-5-TR: cross sectional analysis," BMJ, 10 januari 2024, https://www.bmj.com/content/384/bmj -2023-076902

[4] Lisa Congrove, et al ., "Undisclosed financial interest conflicts of interest in DSM-5-TR: cross sectional analysis," BMJ, 10 januari 2024, https://www.bmj.com/content/384/bmj -2023-076902

[5] Lisa Congrove, et al ., "Undisclosed financial interest conflicts of interest in DSM-5-TR: cross sectional analysis," BMJ, 10 januari 2024, https://www.bmj.com/content/384/bmj -2023-076902

[6] "Människorna bakom DSM-5-TR," APA, 2022

[23] https://www.cchrint.org/issues/dsm-billing-bible/ ; Shankar Vedantam, "Drug Ads Hyping Anxiety Make Some Uneasy," The Washington Post , 16 juli 2001

[24] https://www.cchrint.org/issues/dsm-billing-bible/ ; Shankar Vedantam, "Drug Ads Hyping Anxiety Make Some Uneasy," The Washington Post , 16 juli 2001

[25] https://www.cchrint.org/issues/dsm-billing-bible/ ; Kelly O'Meara, talar till CCHR 34- årsjubileum och utmärkelser för mänskliga rättigheter, Los Angeles, 2002

 

 

För mer information gå till KMR:s hemsida: www.kmr.nu


Den internationella övervakaren av psykiatrin

Kommittén för Mänskliga Rättigheter

Box 6039 , 129 06 Hägersten


 

 

 

  

Comments


imagesCALOQXUG.jpg
bottom of page